Varför LoU?

/i /av

Det är väldigt lätt att se allvarliga problem och bortkastade skattepengar när det gäller LoU (lagen om offentlig upphandling).

  • Ett av de mest skrattretande exemplen är väl den kommun i västsverige som skrev ett cirka 20 sidor långt upphandlingsunderlag för att upphandla en projektledare till etapp II av ett gå/lunka/cykla till skolan-projekt. Man efterlyste en projektledare som “förmodligen läst pedagogik och … på universitetet” och det var också meriterande om man tidigare hade lett något gå/lunka/cykla till skolan-projekt. Dvs man användde skattepengar för att låtsas genomföra en upphandling där alla ska ges en skälig möjlighet att offerera trots att man redan på förhand bestämt sig för vem som skulle få uppdraget.
  • Regelverket för LoU-upphandlingar är så strikt att det ofta inträffar att anbud som hade varit bättre för en upphandlande organisation, och effektivare användning av skattepengar, inte kan antas eftersom ett marginellt skall-krav kanske inte var uppfyllt, även om det visar sig under upphandlingens gång att kravet inte var viktigt.
  • När fleråriga avtal skrivs ger också konjunktursvängningarna intressanta konsekvenser: om det blir högkonjunktur vill inga leverantörer erbjuda sina bästa resurser till myndigheternas låga ramavtalspriser och om det blir lågkonjunktur är det självklart slöseri med skattepengar att köpa enligt de höga ramavtalspriserna när det finns mycket billigare arbetskraft att tillgå.
  • Ramavtalsupphandlingar, särskilt på konsulttjänster, lägger ofta stor vikt vid pris per timme och lägre vid kvalitet och erfarenhet. Här har det dock ändå skett en viss förbättring senare år, och visst vill väl även offentlig verksamhet ha bäst affärsnytta för varje krona, inte lägst antal kronor per nerlagd timme?
  • I stora LoU-upphandlingar är det ofta vanligt att företag går samman i komplicerade underleverantörsförhållanden för att överhuvudtaget få en chans att leverera. Det medför förstås fördyrande mellanhänder för slutkunden.
  • osv osv

Givet alla stora nackdelar måste det ju då rimligtvis finnas enorma fördelar som väger upp nackdelarna? Men vilka är de? Finns det undersökningar som visar att offentlig verksamhet får bättre leveranser per satsad skattekrona än vad den privata sektorn får? Förhoppningsvis leder LoU till att färre kan spendera skattepengar på att göra stora upphandlingar av företag och organisationer som de själva har band till, dvs svågerpolitik i olika former. Men är det argumentet tillräckligt och finns det andra sätt att göra det på?

Vore det inte en frisk fläkt om man i stället för att begära att offentlig verksamhet slaviskt ska följa paragraferna i LoU ålade dem att genomföra effektiva upphandlingar? Kanske kunde en liten del av alla de pengar man lägger på att försöka komma runt LoU (som i gå/lunka/cykla till skolan-projektet) i stället ges till Riksrevisionen som kunde ha en avdelning som granskar offentlig verksamhet: inte för att se om de följer LoU till punkt och pricka utan för att säkerställa att de gör effektiva upphandlingar och maximerar resultatet för varje satsad skattekrona?