Låsningsfria bromsar eller krockkudde i avtalet?

Många IT-projekt misslyckas därför att de upphandlats på fel sätt.

En bil har ofta både låsningsfria bromsar (för att göra färden så smidig och riskfri som möjligt) och krockkuddar (ifall olyckan ändå är framme).

Alltför ofta stöter man på avtal som kan vara juridiskt korrekta men som under själva genomförandet nästan automatiskt leder till ett skyttegravskrig mellan beställare och leverantör i stället för att bli en katalysator för ett gott samarbete.

På samma sätt som i bilfallet bör ett bra avtal både underlätta projektgenomförandet så mycket som möjligt och utgöra ett skydd vid en eventuell tvist. Det innebär att både projektledarens och juristens perspektiv på avtalskonstruktionen är viktiga.

Dvs, jag slår gärna ett slag för både låsningsfria bromsar och krockkuddar i avtalet.