Konsulternas fel att bankerna misslyckas?

Computer Sweden ägnade en stor del av sitt torsdagsnummer (24 oktober 2013) åt artikeln ”Kapsejsat projekt för miljarder” angående Nordeas stora satsning på IT-konsolidering. Förutom hela förstasidan och huvudartikeln ägnades även ledaren åt att kommentera det inträffade.

Vissa delar av ledaren instämmer jag i. Det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns organisationer som försöker uträtta allt för mycket på en och samma gång. Och det är anmärkningsvärt att både SEBs och Nordeas satsningar fick läggas ner. Med största säkerhet är detta heller inte unika fall.

Enligt min uppfattning är huvudanledningarna till misslyckanden av denna typ generellt hos svenska större företag:

• Organisationerna är normalt mycket projektomogna och linjetunga och tenderar att behandla sina projektledare som administrativa springpojkar/-flickor i stället för att utgöra en del av organisationens absolut tyngsta och viktigaste ledare. De enorma utmaningarna som drivit fram SEBs och Nordeas projekt visar tydligt var en stor del av organisationens främsta chefer måste vara verksamma: i de strategiska förändringsprojekten. Många organisationer har i stället sina projektledare permanent organiserade som lägsta nivåns chefer, med sämre löneutveckling och övriga förmåner än linjechefer. Se vidare mitt blogginlägg Hur många chefsnivåer mellan projektledare och vd?
• Många IT-tunga organisationer idag har misslyckats med att förstå att deras kärnverksamhet kanske inte längre är den de egentligen trodde. De stora bankerna kanske egentligen inte längre har bankverksamhet som sin huvudsyssla. Mer än någonting annat är de stora IT-fabriker, och för att lyckas måste väsentliga delar av koncernledningen vara experter inom just det området. Så ser det knappast ut idag.

Tillbaka till Computer Swedens artikel och ledare. Där finns nämligen andra delar där slutsatserna är minst sagt underliga.

Det står till exempel att en av anledningarna till de uppblåsta kostnaderna är att projektet till hög grad varit konsultdrivet, samt att vissa konsulter debiterade 4 000 kr per timme.

Enligt min uppfattning är det lika dumt att säga att ett projekt misslyckas för att det är konsultdrivet som det är att säga att det beror på att deltagarna var brunhåriga eller rödhåriga. Att vara konsult innebär inte automatiskt att man är korkad eller högpresterande. Det är en arbetsform där en person i stället för att vara anställd tillbringar sin tid genom att hjälpa flera olika organisationer med deras verksamhet.

Att konsolidera en modern storbanks IT-plattform är en extremt komplicerad uppgift. Om en mycket skicklig konsult gjort det flera gånger och kan hjälpa en ny kund att genomföra det igen och leda till att projekt som kostar 5-10 miljarder går bra så är självklart en sådan konsult värd både 4 000 och 8 000 kronor i timmen. På samma sätt kan en mycket skicklig företagsledare vara värd tiotals gånger högre lön än företagets nyanställda.

Om storbanken i stället vänder sig till en konsultförmedlare och tar in billigaste konsult som uppfyller kraven i någon checklista och blir förvånad över att resultatet inte är i absolut toppklass är det förstås väldigt illa. Jag har hört skrämmande exempel på en inköpsavdelning i Sverige som sagt att ”en konsult får kosta maximalt 100 euro i timmen”. Snacka om total inkompetens som förlamar verksamhetens handlingskraft.

Men Computer Sweden har rätt i en sak som de antyder i sina formuleringar: oavsett prisnivån på konsulterna så måste kunden själv ta ett aktivt kvalitetssäkrande ansvar för sina val av konsulter, säkerställa en ändamålsenlig blandning av anställda och konsulter och sedan ha förmåga att lyssna till sina experter på projektområdet.

Det blir inte automatiskt bra eller dåligt för att man använder konsulter. Konsulter för både 800 och 4 000 kronor i timmen kan vara riktigt dåliga val. Men de kan också vara bra, och en duktig konsult kan vara värd ännu mer.

Den riktigt intressanta frågan är ju hur mycket det kostar att välja fel bemanning (oavsett anställda/konsulter) och ha otillräcklig projektkraft i sin organisation.

De organisationer och företag som snabbast omsätter strategier och planer till framgångsrika projekt blir morgondagens vinnare. Frågan är vilka vdar som blir först att inse detta.