Detaljkontroll eller förtroende?
De flesta chefer har svårt att delegera i början: man kan ju bäst själv och ska man ansvara för arbetet är det lika bra att se till att det blir 100% riktigt … I projektarbete är risken för ett sånt beteende ännu större eftersom man ofta har hårda leveranskrav och en misslyckad aktivitet kan äventyra projektets målgång.
En person som detaljkontrolleras fast det inte behövs (och som kanske har en chef/PL som lever efter det militäriska “förtroende är bra – kontroll är bättre”) får aldrig chansen att blomma ut. Energinivån hos personen kommer rasa både för att personens kapacitet misstros och för att han eller hon förmodligen inte får fullständig frihet att planera och genomföra sitt jobb.
Men motsatsen kan också vara problematisk: en person som inte följs upp lite närmare (oavsett om det handlar om dubbelkoll för att säkerställa att något blir rätt när det verkligen finns skäl för det, eller om det t o m handlar om regelrätt handledning för att någon håller på att växa in i en ny roll) kan bli både otrygg och skapa arbetsresultat som äventyrar projektets förmåga till leverans.
Att veta när man ska släppa kontrollen och visa förtroende respektive när man ska göra stickprov och/eller stötta är nog bland det svåraste och viktigaste som finns när det gäller att få människor och organisationer att både växa, utvecklas och klara sina leveranser.
