På tal om projekt ...

I många projekt är testning en av de viktigare aktiviteterna. Det gäller i allra högsta grad produktutvecklings- och IT-projekt.

En viktig framgångsfaktor är när i projektet man påbörjar sitt testarbete. Arbetar man efter en strikt vattenfallsmodell riskerar man att alltför sent fånga upp eventuella problem med testaktiviteterna. Om man till exempel arbetat 1,5 år i ett IT-projekt, och har ett halvår kvar till leverans, och först då inser något av följande har man stora problem:

• De olika testmomenten tar längre tid än planerat
• Utbildningen i testverktygen var otillräcklig
• Bemanningen i testgruppen är otillräcklig avseende kvalitet och/eller mängden resurser
• Prestanda-/skalbarhets-/datasäkerhetstester visar att en annan teknisk arkitektur borde ha valts

Listan kan göras mycket längre. Den viktiga slutsatsen är att testgrupperingen av projektet måste sättas i arbete och produktion så tidigt som möjligt i projektet: för att påverka utvecklingsprocessen, för att tidigast möjligt få till ett bra samarbete och flöde med krav- och utvecklingsteamen, för att det ska finnas tid kvar för att åtgärda eventuella utbildningsbehov, för att undvika att testandet blir en flaskhals på slutet osv. Sist men inte minst är det ett fantastiskt bra sätt att minimera risken för sena besked om stora förseningar i projektet.

Vissa projekt- och utvecklingsmetodiker ”tvingar” igång testandet tidigt och man får automatiskt ett bra stöd. Det gäller t ex projekt som använder systemutvecklingsmetodiken RUP, eller projekt som drivs med agila metoder som Scrum.

Viktigast ur det här perspektivet är såklart inte vilken etikett man har på sin process, utan att man börjar testa tidigt. Hur gör ni i era projekt?

Alla inser självklart vikten av att organisationens jurister granskar viktiga avtal, oavsett om det är med kunder, underleverantörer eller partners. Ett av syftena med avtalet är ju att det ska hålla för en rättslig prövning i händelse av en tvist, och då är juristernas kompetens helt avgörande.

Men avtalet har ett annat syfte också – eller åtminstone borde ha – som dessutom är mycket trevligare: att underlätta parternas möjligheter till ett framgångsrikt samarbete.

Om avtalet är välskrivet kommer det innehålla tydliga förväntningar på båda parter under projektets genomförande. Om man redan i avtalet varit mycket tydlig med att kunden ska tillhandahålla testdata 3 månader före leverans är sannolikheten mycket större att det också sker, i stället för att man vid en försenad leverans sitter med den tråkiga diskussionen “det måste ni väl förstå att vi inte kunnat leverera när vi inte fått testdata”.

När det gäller att skapa avtal som underlättar genomförandet är projektledarens kompetens nog minst lika viktig som juristens.

Jag slår därför gärna ett slag för att låta både jurister och projektledare granska viktiga avtal.

Projektet Vår nya produkt är snart avslutat. De avslutande testerna pågår och många av projektmålen ser ut att till slut nås. Men det finns ett men: det ekonomiska utfallet blev ett budgetöverdrag på 140% och förseningen blev betydande. I bästa fall vill man lära av sina misstag för kommande projekt och i sämsta fall vill man hitta syndabockar. En projektgranskning beställs.

Varför granskar man efter budget- och tidsöverdrag i stället för före?

De flesta projektmodeller har en beslutspunkt efter den inledande projektplaneringen. Först efter denna beslutspunkt görst de riktigt stora investeringarna. Det är ju inför denna beslutspunkt en granskning verkligen kan göra stor nytta. Här kan projektledning och styrgrupp få tips om förbisedda områden i projektplanen, som att en pilot av slutanvändarutbildningen borde genomföras, skalbarhetstester av hårdvaran i ett IT-projekt saknas och att riskanalysen inte lett till reservposter i budgeten. Att få såna tips i förväg leder ju till att man slipper göra misstagen, slipper förlora pengarna och får möjlighet att vidta åtgärder innan projektet är fullt bemannat – då alla justeringar blir svårare att genomföra.

Hur gör ni i er organisation? Granskar ni före, efter eller inte alls?