På tal om projekt ...

Hej!

Erik
Jag heter Erik Sjöberg och är vd på Moment Projektkonsult. I min blogg kommer jag
att ge min syn på projektledning och allt vad det kan innebära.
Läs mer

Hej!

henrik_stadler_thumb

Mitt namn är Henrik Stadler och jag är Senior projektledare på Moment Projektkonsult.I min blogg skriver jag främst om projekt-ledning eftersom det är något jag brinner för.

Läs mer

Sök

Individer fattar bättre beslut än grupper!

Efter de senaste årens starka agila trender var det nog många som hajade till när Ari Riabacke förra veckan på Projektnärings första träff rakt upp och ner deklarerade att individer oftast fattar bättre beslut än grupper. Ari som disputerat i beslutsfattande torde ju ha bra vetenskapliga belägg för sina kommentarer.

Men vad innebär det för de agila metodernas syn på vikten av självorganiserande team, decentraliserat beslutsfattande osv? Redan före de agila metodernas intåg hde ju erfarna projektledare under lång tid involverat projektmedlemmarna i beslutsfattandet och ofta tagit ett steg tillbaka och låtit gruppen fatta flertalet beslut - i Sverige oftast efter koncensus - och bara i undantagsfall gått in och tydligt sagt att "det här är mitt beslut".

Så vad menar då Ari? Som jag tolkade Ari menade han att individer i en grupp har lättare att gömma sig bakom andra invider i gruppen när man fattar beslut. Man kanske inte fullt ut förstår beslutsunderlaget eller konsekvenserna av sitt beslut men "han" eller "hon" i gruppen "brukar ju förstå". Dessutom är det inte så allvarligt om det blir fel eftersom "vi ju var överens". Skillnaden blir stor när en individ är ytterst ansvarig och kommer ställas till svars för konsekvenserna av beslutet, och därför blir beslutet ofta bättre.

Men har det då plötsligt blivit mindre viktigt med gemensamma beslut, att få in hela gruppens samlade kompetens, att skapa delaktighet i beslutsprocessen osv?

Mitt eget svar på det blir förstås ett nej! Däremot tyckte jag det var riktigt uppfriskande att höra Aris kommentar eftersom jag tycker att såväl ledarskapsteorier som projektmetoder ofta förespråkas lite för enkelt och onyanserat. Som ledare måste man förstås ha förståelse för alla ovanstående perspektiv på beslutsfattande och situationsanpassat välja det som passar bäst, vilket i de allra flesta fall inte blir vare sig svart eller vitt utan en blandning. Som vanligt gäller det att förstå så många av verktygen i verktygslådan som möjligt och dessutom ha kunskapen om hur och när de bör användas. Om det enda verktyg man behärskar är en hammare kommer som bekant det mesta att se ut som en spik.

Publicerad i Organisation

Man får ofta höra att svenskar och holländare ligger i topp i världen när det gäller kunskaper i engelska (för dem som inte har engelska som modersmål). Många svenska projektledare jobbar idag i organisationer som har engelska som koncernspråk och där all tyngre projektdokumentation skrivs på engelska – och de kanske haft haft det så i 10-20 år. I vissa fall kanske man t o m har enklare att läsa och skriva tunga specifikationer på engelska eftersom man använder de engelska fackuttrycken även till vardags när man pratar svenska.

Men medför verkligen 20 års dagligt arbete med skriftlig engelska automatiskt att man behärskar språket väl? Enligt min uppfattning är svaret definitivt nej på den frågan.

Antag att man som projektledare ställs inför följande situationer:

  • En irriterad styrgruppsledamot från USA ringer i en lucka mellan två möten och vill ha en förklaring till varför hans/hennes prioriteringar verkar ha åsidosatts
  • En workshop behöver hållas med deltagare från olika länder, helt olika uppfattningar och där isen behöver brytas i början av mötet och ett förtroende skapas
  • En affärsförhandling är inne i ett slutskede och det gäller att med fingertoppskänsla lotsa förhandlingen sista biten in i mål
  • Projektet ska presenteras för en multiprojektstyrgrupp som ska prioritera mellan detta projekt och ett projekt som presenteras av någon med engelska som modersmål, väl utvecklad presentationsteknik och ett mer proffsigt bildmaterial än vi ofta tar oss tid att ta fram i Sverige

 

Räcker det även nu att kunna läsa engelska obehindrat och ha skrivit många projektplaner/kravspecifikationer etc på engelska? Självklart inte!

Jag tror att vi framöver kommer få se allt större vikt läggas vid att projektledare ska behärska engelska på en helt ny nivå: som socialt smörjmedel och för att jämka samman olika kulturer och synsätt, som verktyg för att skapa förtroende och sälja in nya idéer samt för att på ett nyanserat sätt kunna förklara komplexa samband och avvägningar.

Förhoppningsvis får vi också framöver se alltfler CVn för projektledare redogöra för förmågan inom detta viktiga område och inte fullt lika snävt fokusera på den oftast lite mindre viktiga branschkunskapen.

Publicerad i Kommunikation

Jag har kört videokonferenser vid enstaka tillfällen sen mitten på 90-talet, men tycker inte det funkat särskilt bra. I början var bandbredden inte tillräcklig men även på senare år har jag föredragit en kombination av fysiska möten och vanliga telefonkonferenser (och övriga distansverktyg) framför videokonferenser.

Men jag kanske helt enkelt inte prövat de nyaste tekniska utrustningarna och det vore intressant att se vilka videokonferensutrustningar som, utöver att skona miljön, också är effektiva i projektarbetet.

Någon som har bra tips?

Publicerad i Miljö

För att ett projekt ska bli effektivt fordras det en lagom mängd administration, oavsett om det är i form av traditionell projektplanering, möten, budgetering etc eller sprintplaneringar och dagliga scrummöten. För lite eller för mycket administration ger sänkt effektivitet – fast av olika skäl. För lite ger otillräcklig kontroll och bristfällig informationsspridning och för mycket administration skapar byråkrati och stjäl tid från produktivt arbete i projektet.

Det finns ett nyckeltal som säger att ca 20% av projekttiden bör vara just administration, i ett traditionellt projekt projektledning, delprojektledning, möten, tidrapportering etc. Jag tycker att detta nyckeltal stämmer förvånansvärt bra på olika sorters projekt av alla storlekar.


Publicerad i Metodik

Som projektledarkonsult får man ofta skriva sitt projektdirektiv själv, för formellt godkännande av sponsor/styrgrupp. Och det är väl rätt OK, även om förutsättningarna för framgång är betydligt bättre om sponsorn deltar mer aktivt i formuleringen av direktivet.

Värre är det när styrgruppsordföranden överlåter hela agendan för styrgruppsmötena till projektledaren. Självklart ska en projektledare lämna input till agendan, men hur tar en styrgruppsordförande sitt ansvar för att granska/stötta/avsätta projektledaren om han/hon bara följer den agenda som projektledaren själv satt upp?

Publicerad i Ledarskap
2010-01-11 10:37

Svåra mötesdeltagare

Alla har vi suttit där - på möten som domineras av en enstaka person, agendor som inte respekteras eller mentalt frånvarande personer som pratar i telefon, SMSar och kollar epost.

Alla har vi säkert också läst diverse tips och trix för att råda bot på dessa möten och personlighetstyperna som orsakar dem. Men det är aldrig fel med nya tips och åtminstone techonology drop box var helt ny för mig i Managing the Meeting from Hell på PMHUT.

Publicerad i Ledarskap

Många PL har erfarenhet av att rapportera till en lite för stor styrgrupp. Ofta beror styrgruppens alltför stora numerär på att man kallat deltagare enbart baserat på att någon eller några besitter en viss ämneskunskap – snarare än det beslutsmandat och verksamhetsansvar som är grunden för ett effektivt styrgruppsarbete. Redan på grundkursen i projektledning brukar detta fenomen tas upp till diskussion och den rekommenderade åtgärden blir oftast att försöka flytta ämnesexperterna till en referensgrupp i stället.

Häromdagen fick jag anledning att diskutera en liknande situation: hur gör man om man har projektdeltagare som också sitter i styrgruppen? Ska man överhuvudtaget tillåta det?

Spontant tycker man kanske det känns lite onaturligt. Och när den känslan infinner sig är det ofta bra att vända och vrida på frågan lite grand.

Varför är man projektdeltagare? Jo, för att man har tillräckligt med tid avsatt, och kompetens för att genomföra en del av projektets arbete.

Varför är man styrgruppsdeltagare? Jo, för att man har beslutsmandat i organisationen, intresse eller ansvar för projektets effektmål, förmåga att vara ambassadör för projektet, kunskap för att bedöma PLs prestation och tid avsatt för att förbereda sig inför styrgruppsmötena.

Kan båda dessa förutsättningar finnas för en och samma person?

Det kan de nog – även om det kanske inte är så vanligt. Men när frågan dyker upp är det ett bra tillfälle att diskutera förväntningar, i tid och prestation, på de olika rollerna. Och sen behöver såväl PL som styrgruppsordförande se till att alla har klart för sig vilken stol man sitter på för tillfället och vilken hatt man har på sig.

Publicerad i Ledarskap

Helt kortfattat, och mycket välformulerat, har Kerry Wills skrivit några rader om kollektivt ansvarstagande i projekt.

Publicerad i Ledarskap

En intressant text om att bygga team finns på PM Hut, som även i övrigt har mycket intressant information för projektledare.

Publicerad i Ledarskap

Det kan lätt gå slentrian i projektmöten. Vad är status? Någon förändring av riskerna? Genomgång av aktivitetslistan osv. Det behövs så lite för att lyfta ett möte, men ofta behöver man några goda idéer att inspireras av. En biobiljett till någon som kommit med ett bra förslag är klassiskt – men ändå väldigt bra. Jag fixade själv en back Coca-Cola en gång och ställde vid ingången till konferensrummet. Bara de som kom i tid fick dock ta en flaska. Det resulterade i många skratt, många glada miner, några kortvarigt sura och bättre mötesdisciplin i fortsättningen. Vilket är ditt bästa vardagstips?

Publicerad i Ledarskap
<< Första < Föregående 1 2 Nästa > Sista >>
Sida 1 av 2