På tal om projekt ...

Hej!

Erik
Jag heter Erik Sjöberg och är vd på Moment Projektkonsult. I min blogg kommer jag
att ge min syn på projektledning och allt vad det kan innebära.
Läs mer

Hej!

henrik_stadler_thumb

Mitt namn är Henrik Stadler och jag är Senior projektledare på Moment Projektkonsult.I min blogg skriver jag främst om projekt-ledning eftersom det är något jag brinner för.

Läs mer

Sök

Ledarskap

Igår genomfördes tredje träffen i Projektnäring, och temat för dagen var "Årets projektledare", där både vinnaren Marie Reinicke och två av finalisterna, Jonas Ekberg och Yashar Moradbakhti, delade med sig av sina erfarenheter och alla vi som var där hade möjlighet att nätverka och utbyta idéer mellan såväl företag och branscher.

Frida Nilsson, redaktionchef på Motivation.se har skrivit ett intressant referat från träffen med rubriken "Känn varje individs styrkor - så skapar du supereffektiva team".

  /Erik




Årets projektledare 2011 blev Marie Reinicke, som igår fick ta emot priset för sitt sätt att leda World Scout Jamboree 2011. Stort grattis!



Rapporten-213x300Riksrevisionen har i dagarna släppt en rapport med namnet Statliga IT-projekt som överskrider budget.

Rapporten innehåller många formuleringar som man känner igen från andra liknande rapporter, men också några nya. En sak jag särskilt fastnade för var att endast 14% av myndigheterna fattat beslut om extern granskning av sina projekt.

Att driva stora komplexa IT-projekt är svårt. Och det ställer stora krav på såväl beställar- som projektorganisationen. Genom att genomföra en extern granskning av projektet redan efter den inledande planeringsfasen kan man på ett mycket effektivt sätt få in synpunkter från personer som lett andra liknande satsningar och drastigt minska risken för budgetöverdrag.

Tyvärr verkar dock många, och inte bara i offentlig sektor, se granskningar som något man tar till när projektet är klart för att ta reda på vems fel det var, snarare än ett tidigt arbetsmoment i projektet för att maximera chansen till framgång.

Det är lite synd – inte minst när det gäller skattefinansierad verksamhet.




Annika, en senior och ständigt stressad chef säger till Bertil: “Du Bertil, jag känner verkligen att jag inte hinner med allt jag borde göra och undrar om inte du vill sitta med i styrgruppen för Den-nya-produkten i stället för mig?”

Bertil tvekar lite först. Han har ju aldrig suttit i en styrgrupp tidigare och har heller inte hunnit gå den styrgruppsutbildning som han vet infördes på företaget förra året. Men det är ju kul att Annika frågar, och förhoppningsvis är detta ett bra steg i Bertils karriär som linjechef. Bertil tackar ja och tänker att det ju kommer bli en utmaning, men att han väl lär sig under resans gång genom att “sitta med”.

En oskyldig fråga har ställts kan det tyckas – och den har följts av ett naturligt svar.

För några år sedan granskade jag ett projekt som många gånger om drog över fastslagen budget och ledningen för företaget ville veta varför. Det som överraskade mig var inte hur projektet drivits eller projektledarens agerande, utan just styrgruppens. Tre av styrgruppsledamöterna sa under granskningen att deras största utmaning hade varit att under det första halvåret förstå vad projektet hade för mål och syfte. Ändå hade de “suttit med” och tidigt beviljat en ansenlig summa pengar till projektet.

Det var många Bertil i den styrgruppen.

Och frågan är nog om det inte ytterst var Annikorna på företaget som var ansvariga för att budgetöverdraget blev så stort?




De flesta chefer har svårt att delegera i början: man kan ju bäst själv och ska man ansvara för arbetet är det lika bra att se till att det blir 100% riktigt … I projektarbete är risken för ett sånt beteende ännu större eftersom man ofta har hårda leveranskrav och en misslyckad aktivitet kan äventyra projektets målgång.

En person som detaljkontrolleras fast det inte behövs (och som kanske har en chef/PL som lever efter det militäriska “förtroende är bra – kontroll är bättre”) får aldrig chansen att blomma ut. Energinivån hos personen kommer rasa både för att personens kapacitet misstros och för att han eller hon förmodligen inte får fullständig frihet att planera och genomföra sitt jobb.

Men motsatsen kan också vara problematisk: en person som inte följs upp lite närmare (oavsett om det handlar om dubbelkoll för att säkerställa att något blir rätt när det verkligen finns skäl för det, eller om det t o m handlar om regelrätt handledning för att någon håller på att växa in i en ny roll) kan bli både otrygg och skapa arbetsresultat som äventyrar projektets förmåga till leverans.

Att veta när man ska släppa kontrollen och visa förtroende respektive när man ska göra stickprov och/eller stötta är nog bland det svåraste och viktigaste som finns när det gäller att få människor och organisationer att både växa, utvecklas och klara sina leveranser.




De tre viktigaste framgångsfaktorerna för ett projekt skulle mycket väl kunna vara tydliga och accepterade verksamhets-/effektmål, en skicklig projektledare och en välfungerande styrgrupp. Har man dessa tre faktorer på plats löser man nog övriga utmaningar också.

Projektmålen och projektledarens förmåga diskuteras ofta. Men varför är det lite tystare kring styrgruppens roll och kvalitet?

Tyvärr är det ofta som styrgruppen inte ens har förstått sin roll och i stora organisationer ser man ibland skräckexempel på styrgrupper där ledamöterna ser deltagandet i styrgrupper som en merit och där man deltar på möten så mycket man hinner och passivt sitter med och betraktar det som sker i projektet. Andra skräckexempel är personer i styrgrupper som “representerar HR/IT/marknad” eller vad det nu kan vara.

Låt oss en gång för alla slå fast: styrgruppen, och därigenom ledamöterna solidariskt tillsammans, har det yttersta ansvaret för hela projektet. Att representera en viss funktion inom organisationen kan man göra inuti projektet eller i en referensgrupp. I styrgruppen deltar man för att säkerställa att projektet har bra övergripande förutsättningar att lösa sin uppgift – och i det ingår som en av de viktigaste uppgifterna att säkerställa att rätt projektledare leder projektet.

Styrgruppens ansvar kan övergripande sammanfattas:

  • Ytterst ansvarig för projektet
  • Tillsättning/avsättning av projektledare
  • Säkerställande av att projektets mål är relevant för företaget
  • Aktiv uppföljning av status och beslut vid avvikelser utanför projektets ramar (enligt projektdirektivet)
  • Verka som positiv ambassadör för projektet och förankra projektmålen i organisationen för att underlätta projektgruppens arbete

Många organisationer har tyvärr styrgruppsledamöter som har mycket god kompetens för arbetet men inte tillräckligt med tid för varje projekt – och även då blir projekten kraftigt lidande.

Självklart finns det undantag också med väl fungerande styrgrupper! Det är väldigt roligt att som projektledare ha en styrgrupp där deltagarna både aktivt stöttar och kritiskt granskar och ifrågasätter, samtidigt som de tar sina roller som ambassadörer och förankrare på stort allvar.




När du som PL senast skrev en statusrapport inför ett styrgruppsmöte, fick du då feedback på den? Ringde kanske någon av styrgruppsledamöterna och ställde kompletterande frågor?

Om inte, berodde det på något av följande eller något helt annat?

  • Styrgruppsledamöterna hade inte tillräcklig utbildning och kompetens för sin uppgift
  • Styrgruppsledamöterna hade inte tillräckligt med tid avsatt för att hinna läsa igenom din statusrapport före styrgruppsmötet
  • Styrgruppsledamöterna var inte tillräckligt intresserade
  • Din egen statusrapport var inte tillräckligt kortfattad, lättillgänglig och informativ



Det finns olika definitioner på vad ett projekt är, men i definitionen ingår ofta att man sätter samman en tillfällig organisation av människor med olika kompetenser som normalt inte jobbar tillsammans, för att lösa en uppgift av engångskaraktär. Både den tillfälliga organisationen och uppgiftens engångskaraktär gör förstås målgången mera osäker. Att leda ett projekt är att leda under risk!

För att ändå lyckas med projekt, trots de större riskerna, använder vi oss av extra kraftfulla verktyg, som normalt kostar lite extra tid och kraft men ger oss kontroll över arbetet. Vi inför t ex styr- och referensgrupper, milstolpebaserade projektmetoder, Earned Value-uppföljning, riskanalyser osv. Vi tillför helt enkelt en del extra administration för att det låter oss driva projektet mer kontrollerat och under mindre risk.

På lunchen igår diskuterade jag med en branschkollega kring linjearbete som bedrivs i projektform, t ex kompletterande leveranser i förvaltningen av ett produktionssatt IT-system. Vi kom in på hur sådana aktiviteter bör föras in i organisationens projektmodell.

Självklart kan det finnas många bra verktyg och arbetssätt från projektvärlden, som är värda att utnyttja även för återkommande linjeuppgifter. Det som däremot är viktigt att komma ihåg är att dessa linjeuppgifter oftast inte utförs av tillfälligt sammansatta organisationer, att uppgiften ofta inte är lika komplex, okänd och riskabel och att man därför inte bör stoppa in linjeuppgiften i organisationens projektmaskineri med hull och hår.

Eller med andra ord: använd inte mer administration och byråkrati än som behövs för den uppgift du har – men heller inte mindre.




Som projektledarkonsult får man ofta skriva sitt projektdirektiv själv, för formellt godkännande av sponsor/styrgrupp. Och det är väl rätt OK, även om förutsättningarna för framgång är betydligt bättre om sponsorn deltar mer aktivt i formuleringen av direktivet.

Värre är det när styrgruppsordföranden överlåter hela agendan för styrgruppsmötena till projektledaren. Självklart ska en projektledare lämna input till agendan, men hur tar en styrgruppsordförande sitt ansvar för att granska/stötta/avsätta projektledaren om han/hon bara följer den agenda som projektledaren själv satt upp?




Alla har vi suttit där - på möten som domineras av en enstaka person, agendor som inte respekteras eller mentalt frånvarande personer som pratar i telefon, SMSar och kollar epost.

Alla har vi säkert också läst diverse tips och trix för att råda bot på dessa möten och personlighetstyperna som orsakar dem. Men det är aldrig fel med nya tips och åtminstone techonology drop box var helt ny för mig i Managing the Meeting from Hell på PMHUT.




<< Första < Föregående 1 2 3 Nästa > Sista >> Sida 1 av 3